Kategoriarkiv: Syrran!

Patrullstig

Idag stack både Syrran och Storbrorsan och jag till skogs. Syrran slängde in bästa bollen i ett riktigt bröte och när jag väl letat upp den – man f å r inte tappa bort viktiga saker så där! – var Storbrorsan borta?! Det var okej sa Syrran och vi drog iväg själva. Ja ja, han hade väl gått till skolan eller nåt. Det brukar valparna ha gjort när de försvinner. (Nej. Jag gillar i n t e att de försvinner sådär. Eller att de cyklar när vi är ute tillsammans. Ett otyg är det att flocken inte rör sig ihop i samma takt! Med mig först. Men jag får inte tjoa eller bry mig om det så jag låtsas att jag inte gör det heller.)

Efter en stund sätter vi oss på stigen, Syrran kopplar om och…. JAAA! Hon säger’t! ”Pass på” säger hon. Å! Det är det bästa! Jag skärper alla sinnen, spetsar öronen så mycket det går och sen börjar det. ”Före.” Sniff sniff. Vem där? Lyssna. Går någon i skogen? Vartåt? Vem? Å, jag skulle kunna hålla på hur länge som helst. Då! Där! Upp med nosen och … jodå! DÄR, SYRRAN!!! DÄR ÄR DET NÅN!!! KOM! KOM! Jag måste hjälpa tvåbeningarna in i terrängen och efter en stund ropar hon ”Hund kommer!” och så får jag jobba på egen hand. ”Hallå, hallå Storbrorsan :-). Ligger du här och gömmer dig?” Såklart att jag hittade honom. (Jag vill att hon ska ropa sådär som nästanChefen gör också. ”Försvarsmakten! Hund kommer!” typ. Det känns… stort och viktigt. Snart kanske?)

Efter det hade vi bara kul, drog träd (aha! Nu fattar jag kanske lite vad du menar när du bär ved, Brorsan…!) och hade balansgång på en stock och sånt.

20140328-225341.jpg
Timber!

20140328-225354.jpg
Brukar köra balans på sten men det funkar på stock med
Efter såna här äventyr behöver till och med en liten kommissarie knoppa.

20140328-225401.jpg
Kommissarie Rosenknopp

Nu är vi ute på ön igen, matte, lill-valpen och jag. Vi eldar, kollar på tv och äter godis. Fredagsmys!

Over and out

En kilometer är tusen meter. Jättelångt.

Hänger med Syrran några dar. Inte alls dumt. Idag till exempel, idag åkte vi till klubben. Jag hittade ett spår som var oemotståndligt. Kände att Syrran gått där för två- eller kanske två och en halv timme sen. Jag fick på mig spåroutfit:en och på kommando var jag iväg! Först gick det upp. Där låg en sak. Sen gick det ner. Där låg en sak. Sen gick det upp. Där låg en sak och slutligen gick det ner igen. Där låg min bästa kong! Det var så jäkla långt och så jäkla kul! En gång till, Syrran?

Over and out

20140327-232732.jpg
M-spåret och en segerviss kommissarie

Patrullhund om våren

Idag har vi tränat med nyaChefen. Även Chefen och nästanChefen var med – det var roligt. Vi började med att Syrran och matte preppade. De var borta en lång stund. Sen skulle vi ha en timmes liggetid. Ja, inte var det jag som skulle ligga en timme utan nåt annat. Till sist (!) var det min tur! Jag var taggad! Jäklar, vad jag var taggad! Och det var min bästa – spår! Jag for över stock och sten och efter ca 200 meter hittade jag en grunka. Äsch. Var det redan slut? Men döm om min förvåning – och glädje – när Syrran skickade ut mig en gång till! Och igen. Och igen! Jag sökte en hel mattebokstav, ett helt M. I varje spets låg en grej. Jag tog ettan och tvåan men trean tyckte jag att de kunde ta själva. Där nöjde jag mig med att visa spetsen för tvåbeningarna. När jag hittade min kong visste jag att det var slut. Phu! Var jag trött eller var jag trött? Jag dök ner i en vattenpöl och svalkade mig lite och sen var det inte utan att jag var glad att få skutta in i bilen igen och kvarta lite.
(Jag hittade lite grejer på vägen. Eller… Syrran hittade:

20140322-230449.jpg
Fynd på en brottsplats?

20140322-230459.jpg
Mer fynd på brottsplatsen)

Innan vi åkte hem var det dags för patrullstig med ljudmarkering. Jag fick gå med Chefen. Först gick vi fram och tillbaka utan att det var ett liv. På tredje streckan var det ett (jäkla) liv. ”Där! Där! Där!” sa jag till Chefen. Han tog det lite lugnt så jag insåg att nu låg allt ansvar på mig. Jag la i min overdrive och tog både mig och Chefen ut mot en gran som lät misstänkt. Chefen var lite osmidig och bromsade oss hela tiden men jag låg i. Det är tungt att dra fram med en Chef i släptåg en till sist lyckade jag. Och se, vad hittade jag då? Matte och en kille! Ha ha! För jag är bäst, bäst, bäst! Sa matte också. Chefen var alldeles genomsvettig och trött när vi kom fram. Jag undrar varför… Jag hade ju dragit honom nästan hela vägen?! Jag är nog inte bara patrullhund, utan även draghund? Mångsidig, det är jag i alla fall.

I morgon håller vi tassarna för Brorsan – han gör inträdesprovet som patrullhund hemma hos sig. Tar de inte med honom är de korkade. Krogstorps vovvar är ju oslagbara!

Over and out

När husse är borta dansar vi på borden

Nu är det matte och jag som hänger lite. Och Syrran. Husse är i det där andra landet. Husse, när får jag komma och se var du är när du inte är här?

Igår hämtade Syrran mig i en annan bil än vanligt. Det var en sån som jag åkte i när jag var med polisen. Jag hoppade in när hon knappt hunnit öppnat bakluckan – tänkte att vi kanske var på utryckning men vi skulle bara hem till valparna. Det var nån som kört in i Syrrans vanliga bil så hon hade en annan medan bilen är hos veterinären. Störtskön hyrbil har hon i alla fall.

Idag har jag hängt med matte. Och varit e n s a m. Flera timmar! Matte hade nog lite dåligt samvete, för vi åkte till Klubben direkt när hon kom hem. Då blev det minirutor och spår. Ganska kul men lite för lätt. Jag behöver en utmaning! (Patrullhunds)Chefen – du måste sluta OSa och köra träning nu snart!

Efter klubben jobbade vi hemma en stund och sen åkte vi till den lilla rödhåriga och fyrbeningarna. Jag var jätteduktig! Den lilla rödhåriga ville inte gå ut (?!) så matte och jag gick själva och gjorde ordning i stallet. Sen gick vi upp och frågade om hon inte hade ändrat sig. Det hade hon inte. Då gick matte för att hämta in fyrbeningarna. Jag får vänta på andra sidan grinden så att jag inte gör mig illa eller nåt. Sen så kom den lilla rödhåriga och hennes matte äntligen ut. Kul! När fyrbeningarna är inom lås och bom får vi hundar komma in i stallet. Men man får inte gå in i fyrbeningarnas små rum. Och så får man inte gå ut på vägen. Vi skötte oss jättebra. Mattarna och fyrbeningarna går alltid till sandplatsen som de går runt på. Jag satte mig på ena långsidan och väntade och kollade på dem. Det ser helt planlöst ut (kommer du ihåg – mattarna s i t t e r på fyrbeningarna?!) men om man tittar noga kan man se ett mönster. Plötsligt såg jag – mattes fyrbening använde inte höger bak som han borde. Jag ropade till matte, men hon fattade nog inte för hon sa ”Tyst på dig! Man får INTE skälla när vi är på ridbanan!”. ”Skyll dig själv då” sa jag. ”Då får han väl gå sådär illa.” Vill hon inte ha hjälp slipper hon. Tills sist såg det ut som hon fick ordning på alla tassarna i alla fall. ”Det var väl på tiden” muttrade jag lite syrligt.

Sen åkte vi till Syrran. Jag ska få sova över :-). Jätteroligt, men det är lite tråkigt att inte matte också är kvar. Jag tycker väldigt mycket om min matte just nu. Och så vill jag att vi alla ska vara tillsammans. Tillsammans… Mmm…

Over and out

Se sån stil han har

När vi var i skogen filmade Syrran lite. (Det kan vara så illa att alla inte kan se filmsnuttarna. Det beror på att matte är usel på kod.)

Så här kan det se ut när jag Försöker stanna kvar och Syrran kastar kul saker som jag ska leta efter.

Ibland tar det tid för tvåbeningar att komma igång. Då måste jag ropa ”Men kasta kottjä-eln nån gång då!”

Fint va?

Over and out

Några dar med Syrran

Jag har hängt med Syrran, Storbrorsan och Valparna några dar. Hon kom och hämtade mig i onsdags och det var banne mig inte en dag för tidigt Jag hade fått vara e n s a m nu igen! ”Tja, tja, pussåhej” sa jag till matte och så for vi iväg. På onsdagen hängde jag mest med Storbrorsan. Jag ÄLSKAR honom! Jag var lycklig.

På torsdagen var Syrran ledig. Det var samma rutin som vanligt; upp på morgonen, frulle, iväg med rätt Valp till rätt ställe och sen SKOGEN!

20140214-195324.jpg
Kommissarien i skogen

Vi går alltid långa, långa promenader, Syrran och jag. Vi var uppe på ett berg och lekte kasta pinne. Jag sprang ner för ett brant, brant stup – och höll inte på att komma upp igen! Hjälp! Nere hos mig var några tjejer och några hundar och Syrran ropade upp mig med ”Hit!”. Då m å s t e man komma. Omedelbart bums! Jäklar vad jag jobbade! ”Tjena grabbar, sorry – jobbar” hann jag flämta med viftande svans medan jag påbörjade uppklättringen. Sen var jag som värsta stengeten. Men upp kom jag! Syrran blev jätteglad och sa att jag är en duktigt kille. Ja, det är jag!

På kvällen var det sagostund. Jag och lillValpen kröp i säng och Syrran läste en jättebra och spännande bok. Eller spännande… Ja, det kanske den var. Jag vet inte. Jag somnade?!

20140214-194917.jpg
Lyssnar på godnattsaga

20140214-195020.jpg
Den var jättebra

Ja, så går det till en vanlig onsdag hos Kommissarien.

Over and out

Klubben

Idag åkte vi ner till Klubben, matte och jag. Först fick jag vänta i bilen en stund medan matte gjorde hemlisar. Gissa vem som kom sen? Syrran! Då brukar det bli kul.

Jag fick börja med en minisökruta. Syrran gjorde den medan jag tittade, och det var inte så jättesvårt att hitta grejen. Sen fick jag gå till en ruta som redan var klar, och som luktade matte. Aha! Det var d e t hon hade gjort medan jag väntade. Nu blev det lite svårare, men jag hittade saken jag skulle hitta i alla fall.

Efter det gjorde vi liggmarkeringar. Jag är så bra på liggmarkeringar! Det går till så att Syrran slänger iväg en grej – idag var det min kamprulle – och så ska jag leta. Någon meter innan man kommer fram stannar vi och då ska jag lägga mig om jag vet var grejen är. Det vet jag. Jag lägger mig pladask och då blir alla så glada. Jag med.

Sen lekte vi som tokar på IPOplanen. Jag hoppade och skuttade som värsta hopphästen.

10 småbilder där Kommissarien hoppar över hinder

En studie i hopp

Snyggt va?

Vi avslutade det hela med ett litet spår. Jag tappade bort en del, men hittade tillbaka och där matte gjort en krumelutt var jag med, gick som på spåret ;-).

Sen har vi bara slappat. Och käkat gott. Och kollat Mello. Vem tyckte du var bäst?

Over and out

Det gick lite hål på henne.

Har hängt med Syrran igen. Vi var på Klubben med lilla valpen, och så skulle vi kasta pinne. Eller, Syrran kastar och jag hämtar. Syrran kastar och jag hämtar. Syrran kastar och jag hämtar. Ja, så där håller vi på. Dessutom ska hon ha mig till att ligga och vänta på signal innan jag hämtar. Just den delen är ganska trist. Men hon tycker att det är kul och blir så glad, så jag gör det väl, då. Men hon är ju så jäkla sen i reaktionen! Hon skulle försöka ta pinnen när jag redan satt-nästan-tanden i. Men alltså… Det är som att stoppa en nysning – det går inte!

Det blev liksom ett litet hål i henne. Förlåt. Det var verkligen inte meningen. Kompis?

Over and out

Och så fick jag vara ensam… e n s a m … M y c k e t ensam!

Sov hos Syrran i natt igen. Det är mysigt, speciellt på morgnarna. Då ska alla göra sig i ordning, äta frukost och komma iväg till rätt ställe. Rätt ställe är viktigt. Stora valpen fick gå själv över gatan, till skolan. Om det tyckte jag inte. Det berättade jag för alla. ”Ursäkta, men det är g a t a här! Det är farligt!” sa jag. ”Det är okej” sa Syrran. ”Vi står ju här och tittar att allt går rätt till.” Jahaja. Det ska väl vara så. Men jag gillar det inte. Sen går vi till lilla valpens ställe. Där får jag vänta utanför. Det gör jag så bra för jag vet att man måste göra så. Nemas problemas. Efter det går Syrran och jag på lång morgonpromenad. Det är mysigt! Men sen…

Vi hoppade in i bilen och jag blev lite misstänksam för Syrran hade andra kläder på sig. Jahaja igen. Jag skulle vara e n s a m hemma?! Hon gick?! Jag tittade längtande genom fönstret – så hon såg det – och såg så ledsen och övergiven ut som bara jag kan göra. Men hon åkte ändå. Det tog lång, lång tid, men till sist kom matte hem från jobbet. ”Ha ha – jag lämnar dig inte ur sikte!” sa jag. Och det gjorde jag inte heller. Hon suckade lite när jag hänkade på toa men har jag sagt’et har jag – inte ur sikte.

Sen gick vi på lång, lång prommis. Det var belöningen för att jag varit så duktig hemma. Vi hade jättekul. Jag gick patrullstig. ”Vi jobbar inte idag” sa matte. ”Jo, jag har jouren” sa jag. ”Där finns en gubbe, och där är en annan och där inne i skogen och i husvagnen och…” Då gjorde matte en minisök åt mig. Och så tränade vi liggmarkering. Och sen var jag lite nöjd och kunde dämpa mig till att småskuttandes gå vidare. Men den där övningen ”sakta… saaaaakta…” kunde jag varit utan. Vad ska man med den till?! Jag kan fort. Jag är gjord för fort. Att snigla omkring på gatorna är inte min grej. Jag tog ut all frustration på en riktigt ful gåis på andra sidan gatan. Eller ful… kanske inte, men han var. ”Vov på dig du! Matte tvingar mig att gå saaaakta.” Då blev hon lite förbannad, matte. Ja, det var en helt vanlig promenad alltså.

Hur var din dag? Blev du också ÖVERGIVEN?

Over and out

Ha ha! Jag ser dig nog!

I lördags vad det jobb igen. Vi hoppade in i mattemobilen och åkte långt, långt. Då vet man att det är kul grejer på gång! Jodå – patrullhundträning surru. Vi var inte så många, fyra om jag räknar med chefens kille, men det är precis lagom tycker jag. Syrran var med, det är hon och jag som är liksom. (Matte var också med, men hon ställer mer till det kan man säga.) Det är så roligt när vi ska visa vad vi kan, för jag kan allt! På mitt sätt.

Först gjorde vi ”Pass på”. Det är som kurragömma ungefär; en tant – man kallar dem figge – gömmer sig nånstans. Sen kommer jag och syrran, stannar till, syrran säger ”Pass på” och då jäklar ska jag bevaka hela Södertörn! Man måste skilja på de som gömt sig och de som är hang arounds, alltså skaran som går efter och kollar. Man får inga poäng om man låtsas hitta dem. Jag hittar tanterna i skogen, jag! Min näsa går inte att lura :-).

Sen var det patrullstig. Då går man först igenom containerbyn. Där kan det ligga grejer som man ska säga till att man fattar att de lagt ut nu. Grejer som har legat jättelänge, från en annan dag, ska man inte säga till om. Sen avslutas det alltid med att leta rätt på en figge som irrat bort sig under en gran.

20140113-064006.jpg
Figges utsikt från granen

När vi hade gått patrullstig fick vi lite extraträning med chefen. Vi tränade på liggmarkering. Alltså, när jag hittar grejer är det bäst om jag inte plockar upp dem själv – det kan ju vara saker med pangpang i – utan jag får säga till på annat sätt. Min förra hussekille lärde mig att ligga ner när jag hittade nåt. Det är j ä t t e b r a säger chefen, det är inte många som kan. Så det tränar vi på så jag får bli bäst i klassen. Jag kan bli bäst i klassen säger chefen.

20140113-064423.jpg
Kommissarien ligger. Fast mer slappande än markerande här

Till sist var det dags att städa containerbyn. Alla grejer som tvåbeningarna tappat skulle vevas in. ”Där, där och där!” sa jag till syrran. ”Och där är en figge förresten.” Ja, det kan sitta tvåbeningar i containrar också. De får man inte ta med hem.

Ja, på det hela taget var det en bra dag. En jättebra dag. På lördag ska vi ut igen. För jag ska bli patrullhund! Tjänstehund… Åh!

Over and out