Har varit hos doktorn

Idag tog vi hussemobilen till den jättestora staden. Vi skulle till doktorn. Det svåra med att gå till doktorn är inte vad man gör i rummet – det är jag bäst på – utan väntrummet. Så många att snacka med och så ska man va tyst! Kan jag inte! Jag fick en spruta som ska göra så det inte kliar mer på mig. Sen. Om flera månader. Jag var jätteduktig och fick godis som ”present”.

20131122-113353.jpg
Schäfern vilar

Husse fick också present.

20131122-113526.jpg
Husse får betala. 1000 kr!

Han var i n t e glad. Trots att den var gul och fin. Synd.

Over and out

Ett övervakat badrum och en (skiträdd) mekaniker – en dag i mitt liv

Idag har jag varit med Syrran. Först såg jag till att Storbrorsan kom till jobbet. (Fast allra först pussade jag ihjäl honom. Nä, jag brukar inte pussas, men ibland slår jag dem med häpnad, mina människor).

20131121-233848.jpg
Kommissarien pussar ihjäl en misstänkt

Sen lämnade vi valparna och så gick vi på promenix. En jättebra promenix. Massor med lera, precis som jag vill ha det. Efter det var det dags att åka till verkstaden för att ordna så den lilla röda bilen skulle få nya tassar på nåt sätt. Det hade med vintern att göra tror jag. Vi kom ner, och jag vet ju att det är jättekul på verkstan. (Jag har ju varit på Mackans verkstad flera gånger.) Jag kunde inte vänta på ”Varsågod” utan jag k a s t a d e mig ur bilen. Det stod nån mekaniker där. Jag tror att han fick gå för att byta lite kläder. He he.

Väl hemma hos syrran skulle jag in i badrummet av nån orsak. Men HJÄLP! Nån hade brutit sig in där! VovVovVovVovVOOOV!!! Var inte rädd! Jag ska skydda dig! Eller… Kan du skydda mig! ropade jag. Sen tittade jag närmre på den misstänkte.

20131121-234607.jpg
En misstänkt inbrottstjuv

Ja, det var Syrrans arbetskläder. Jamenhallå – det var mörkt. Eller, först var det mörkt innan hon tände. Eller… Äsch, ni fattar. Hur som helst åkte jag in i duschen (lerpromenaden, ni minns) så lite bevakningsskall var det minsta jag kunde roa mig med. Eller hur?

Over and out

Jobbdag igen

Jahaja. Vi skulle jobba hemifrån idag med. Jag kände det på mig redan på morgonpromenaden. Den tog lite extra lång tid, vi gjorde lite extra kul grejer och jag misstänkte att det skulle bli en tråkig dag igen. Passade på att berätta det för varenda hund vi mötte på promenaden. ”AKTA DIG! GÖR NI OCKSÅ KUL SAKER NU? DÅ BLIR DET SKITTRIST SEN!” Matte var inte imponerad.

Mycket riktigt blev det trist. Sen satte nån igång att banka och dunka och dåna som bara den. Matte muttrade nåt om omöjligt med telefonmöten, tog en massa saker och så hoppade vi in i bilen. Ha ha! Vi drog till ön! Även om det är jättetråååååkigt att jobba hemifrån är det mycket roligare att göra det på ön. Matte mutade mig med ett fint märgben nu igen, så jag skulle hålla truten under mötet som hon sa, och så fick jag godissök i hela huset. I källaren också :-). Egentligen är jag ganska nöjd men det skulle jag aldrig berätta för henne. Passar istället på att ligga under bordet vid matte och diskret avslöja vad som händer med en hundmage efter märgben. Ha ha igen.

Ikväll ska jag till Syrran, Storbrorsan och valparna. DET ska i alla fall bli kul!

Over and out

Så småningom blev det bättre…

När jag hade suckat och pustat en hel förmiddag gav hon sig, matte. Vi stack ner till… Klubben! Jippie! Äntligen nåt kul! Orangea snöret åkte på och vi körde ett spår. Jag måste säga att hon bättrat sig – tack snygga Cs husse för spårcoachningen. Det kunde ju bara bli bättre. Jag visste ju såklart vart jag skulle men det var ändå kul att se att matte blev så glad. Tills jag passerade bollen i 180. Jamen det var jättekort spår så jag tänkte bara ta en extra lov. Inget att bråka om lixom.

Sen blev det jobb igen. Suck. Tråååååkigt. Men vid halv sex-svepet blev det road trip. Jag tyckte att jag kände igen vägen. Hm… Skarp högersväng, växla ner, lätt åt vänster, och slutligen 90 grader in på… den lilla rödhårigas stallplan. Ja! Kul! Matte öppnar, jag skuttar ut men… Det är ju helt nermörkt?! Näe. Och så duggade det. Och så hade jag fel boll. Och så var den lilla rödhåriga för på. Och så skulle de hämta de stora fyrbeningarna som jag måste akta mig för. Och så… så var det lerigt och matte gick in i fyrbeningens hus och jag … Näe. Det var faktiskt i n t e kul! ”Jag vill åka hem! Jag vill åka hem! Jag vill åka hem! Jag vill åka hem!” sa jag lite diskret. Då fick jag i alla fall lägga mig i bilen medan matte och långa håret satte sig på varelserna. Där låg jag och surade lite. Sen kom hälften av resten av stallstyrkan. Hon, den blonda som jag gillar så mycket! Matte klev av fyrbeningen och gav mig äntligen lite uppmärksamhet. Sen tiggde vi till oss kvällsfika inne hos den lilla rödhåriga. Ja se, nu började det likna nåt! Varmt, torrt och civiliserat. Leksaker. Som man kan ha sönder. På det hela taget var det helt okej. Undrar vad jag kan få henne att göra i morgon?

Natti natti och Over and out

Det finns bra dagar… Och såna här :-(

Vi är fortfarande kvar i huset där man inte får skälla. Det är sååå tråååååkigt :-(. Jag ger matte de mest tydliga inviter, släpper bollar i hennes kaffe (nä, men nästan), berättar högt och ljudligt hur tråååååkigt jag har och kommer med förslag. Hon bara jobbar å jobbar å jobbar. Trååååååkigt! Dessutom var det ganska korta, futtiga promenader. Ett tag hoppades jag att vi skulle åka med Syrran ner till klubben, men inte ens det blev det. Tråååååkigt.

Igår fick jag en foto-invit :-). Det var i och för sig roligt. En tjej som är ruskigt duktig på att fotografera insåg hur oerhört snygg jag är, så hon vill ta lite bilder. På mig. Äntligen nån som har vett att uppskatta mig. Risken är bara att matte kommer att vara med på vissa bilder. Hon är bra, matte, men hon blir i ärlighetens namn skitful på bild. Och hon har inte vett att fatta det. Vi får se hur jag kan lyckas trolla bort henne. Håll tummarna!

Nu ska jag se om jag kan titta ut nån skummis att skälla ut genom fönstret.

Over and out

20131120-105315.jpg
Uthälld schäfer demonstrerar ”jättetråååååkigt”

Brudar, basjkilusker å bad

Idag stack vi till den lilla rödhåriga. Först var jag lite avvaktande – tänk om hennes matte tänkte ela mig! – men hon försäkrade att det faktiskt inte var hon som gjorde sånt. Jag tror henne. Nu.

20131117-232938.jpg
Den lilla rödhåriga, jag och bollen

Jag har förresten lärt mig låta bli massor med saker där.

20131117-233114.jpg
Ge f-n i pippi säger matte

Efter en liten stund kom resten av stallstyrkan – de båda tjejerna! Jippie! De satte på alla konstiga sakerna på fyrbeningarna och sen drog vi till skogs. Jag övade på ”Akta dig!”. Ganska duktig om jag får säga det själv.

20131117-233609.jpg
En som man ska akta sig för

Jag hade matte utan snöre nästan hela tiden. När jag inte hade det (när vi har snöre mellan oss alltså) blir hon lite orolig tror jag, så jag sjöng fina sånger. Mycket högt. Då vet man att det inte kommer älgar eller vildsvin säger matte. De är visst inte så bra? Vi mötte inga alls tack vare mig. Bara några tvåbeningar och en annan fyrbening med sin människa på. De gick iväg själva, och då blev jag tvungen att ropa ”NEJ! VI MÅSTE HÅLLA IHOP!” Fast just de här skulle vi inte hålla ihop med?! Konstigt.

Sen avslutade den lilla rödhåriga och jag med ett härligt bad i en finfin pöl.

20131117-234105.jpg
Mest lera i bilen vinner

Och sen åkte vi hem.

Nu är vi i huset där man inte får skälla. Det är inte så kul så jag skäller lite så fort nån går i porten. Det sätter fart på matte :-). Fast nu när klockan är så mycket nöjer jag mig med att gruffa. Många gånger. Killar kan… Natti natti och

Over and out

Lördagsfika hos moster

Igår stack vi till moster för en fika. De bor ganska långt bort men jag kände igen mig direkt när vi parkerade bilen. Det är kul där! Moster satt i nån konstig stol med hjul på och man skulle vara jätteförsiktig med hennes ena ben. Konstigt?! Jag gick på promenad med långa morbrorn. Vi var själva, han var jätteduktig. Jag med. Sen åt jag upp en alien och så åkte vi hem till ön. Där skällde jag ut nåt spöke, jagade det på flykten, fick en utskällning av matte och så gick vi och la oss. På det hela taget en bra dag. Vad gjorde du?

Over and out

De är stora, ibland många och bor in-elat

Efter att vi jobbat klart idag smet vi, matte och jag. Vi åkte och hämtade en ny flicka med långt hår. Så åkte vi till ett nytt ställe där det bor såna där stora, fyrbenade varelser (hur många ställen och hur många varelser finns det?!). Jag hoppade ur bilen och morsade på den nya tjejen, fröken E. Hon verkar skitbra – hon går minst lika fort som jag! Vi gick iväg på en liten promenad. Fort som f-n gick det :-). Bra! Men så kom vi till ett sånt där ställe där varelserna bor. Vi gick fram och då gjorde hon det! Tog tag i S N Ö R E N A! Jag kastade mig bakom matte – nu är det banne mig hennes tur att få 1000 nålar! Fröken E gick in alldeles ensam! Jag ropade ”Var inte orolig! Vi väntar här! Skrik om du behöver hjälp!”. Hon döpte mig till kaninschäfern?! Är det tacken?

Det fanns massor med fyrbeningar hagen. De glodde på mig som om jag var nån slags cirkusartist! Gick jag ett steg hängde de efter. Så konstigt. Jag ropade” HALLÅ! VAD VILL NI EGENTLIGEN?” så högt jag kunde  men då blev matte förbannad. ”Man får inte skälla på hästarna!” röt hon. Oj då. Fröken E kom ut med en fyrbening i sällskap. Han verkade ganska schysst, brydde sig inte om mig direkt. Vi gick genom en hage som hade fullt med snören kring sig. Jag aktade mig flera meter hela tiden! Så aktade jag mig för fyrbeningen även om han verkade schysst. Man vet aldrig… Sen fick jag hoppa in i bilen och vila lite. Matte mutade mig med ett märgben. Kan vänja mig vid det. Sen åkte vi och lämnade fröken E och alla grejer vi hade i bilen (nåt som matte skulle sitta på, på fyrbeningen, och lite snören. Men fattar ni – hon s i t t e r på honom! Och så springer han medan hon… bara åker med. Vad 17 gör de?!) 

Nu är vi tillbaka på ön, har tänt en brasa och bara softar. Jag är sååå trött. Natti natti,

Over and out

Hos syrran och tjänstehund del II

Igår var jag hos syrran. Hon sa att jag skötte mig finfint. När det ringer på dörren – det gör det ganska mycket hos dem – ska jag ligga på en plats på schäslongen så att jag kan hålla vakt (tror jag). Det plingade och jag la mig på min post. Då kom den lille skraja mansvalpen. Han som går som en tennsoldat till mina valpars rum, och som stirrar mig utmanande i ögonen hela tiden. Men man måste ha överseende – han är lite rädd för kommissarier så jag låter honom hållas och ligger kvar, på span. Men det var jättsvårt, för han hade Farsan med sig. (Farsan heter typ OmpaLompa eller så och är störtskön!)  Jag ville bara kasta mig över honom, bjuda på bärs som han gillar och snacka AIK men… Jag har ju min plats. Bevakning liksom. Jag höll mig. Han lovade att vi ska hänga en annan dag. Längtar!

Sen åkte syrran och jag ner till en slags hundklubb. Å, vad det luktade gott! All världens tikar måste ha passerat där! Jag hade fullt sjå med att nosa mig igenom. Egentligen hade jag nog ett uppdrag… (Missade det lite.) Det var en man där som ville se hur jag jobbade. Han kan ha varit tidsstudieman. Eller inte. Hur som helst, jag skulle visa när jag är lydnadschampinjon, kampa med leksaker och leta rätt på karln när han irrat bort sig i skogen. Det gjorde jag med den äran. Och så sjöng jag lite som extranummer för honom. Han tycker att jag är lite stökig, men att jag skulle passa bra som tjänstehund… Va?! Sa du tjänstehund? Det var ju det där med att hålla koll, va…? Åh… Hålla koll… Det som jag är bäst på… Tänk om jag fattat det från början – då hade jag nog visat mig från en ännu bättre sida. Men nu får ni alla hålla tummarna att jag kommer med på utbildningen!

Tjänstehund… Åh…!

Åh…ver and out

Idag jobbade vi hemifrån

Igår fick vi åka till ön mitt i natten nästan. Syrrans bil pajjade. Hon hämtade en ny på ön. Matte och jag stannade kvar. Blev glad!

I morse hände det saker. Jag hann inte mer än utanför dörren så stötte vi på det första mysteriet.

Kommissarien hittar en skata. En död.

Har ett brott begåtts?!

Det låg ett dött kreatur mitt på gårdsplan.

Den döda skatana

Närbild på döingen

Jag gjorde en noggrann undersökning men kom raskt fram till – den hade bara kolat vippen. Helt utan hjälp av annan hand. Matte och jag drog vidare till skogspatrulleringen. Allt var lugnt. Vi körde lite vitmossesök för matte tycker att det är så kul.

Schöfergodissök i massor med vitmossa

Favorit i repris

Efter en stund gick jag rakt på ett misstänkt föremål!

En inkräktares tecken

Ett mistänkt föremål i min skog.!

Jahaja… Det är nånannan som härjar i min skog, som kanske söker och som lämnar saker efter sig. Oskick! Jag muttrade en lång stund men fann ingen så jag får söka vidare en annan dag. Men glömmer – det gör jag aldrig!

Resten av dagen blev händelserik, men det ska jag berätta om senare. Dagen avslutades med att jag dresserade matte till att serva mig- att hålla mitt huvud sådär mysigt när jag slumrar. En bra dag.

Schäfern vilar på mattes arm

Kan väl inte sova hur som helst heller?!

Over and out