Soft kväll – liksom elektrisk

Lämna ett svar

Idag har jag varit hos Storbrorsan på dagen. Jag blev jätteförvånad när matte satte på sig jobba-kläderna och jag fick följa med! Det var roligt. Sen jobbade matte och jag hemifrån lite. Det var tråkigt. Sen satte matte på sig fyrbenings-kläderna. Jodå, vi skulle äntligen hem till den lilla rödhåriga! Det var s å länge sen jag var där. Jag har ju jobbat på tisdagskvällarna tillsammans med Syrran, men eftersom hon krigar nu var jag ledig. Vi hade så kul. Först gick vi på promenad med den lilla rödhårigas matte som satt på en av fyrbeningarna (fattar ni – de s i t t e r på dem?!). Sen kom vi hem, släppte tillbaka fyrbeningen och så gick vi på egen promenad upp till berget.
20140520-225619-82579957.jpg
Knasboll – det här är ju inte berget. Det är bara schyssta poser

20140520-225655-82615737.jpg
Här poserar vi lite till

När vi skulle ut i skogen blev jag lite till mig och fick lite bråttom. Jag råkade gå på en av de där vita trådarna som sitter runt fyrbeningens trädgård. Jäklar, vad ont det gjorde! Jag tjöt till och kom ihåg – ”Akta dig” som matte säger varje gång jag kommer för nära. Hm. inte bra. Hur som helst stack vi iväg och fikade. Sen var vi på väg hem, och då visade det sig att den lilla rödhåriga är helt wild and crazy när det kommer till vatten!

20140520-230056-82856548.jpg
Den lilla rödhåriga är ingen badkruka, inte!

Hon badade i träsket så det bara skvätte omkring oss. Jag badade också. Inte fullt lika galet. Sen hittade hon den geggigaste delen i pölen.

20140520-230218-82938139.jpg
Den lilla rödhåriga gjorde en lerinpackning

Vi gick dyngsura och leriga tillbaka till huset. Ja men kan du tro – inte kom jag ihåg det där med de farliga, vita snörena! Jag gick in i en igen?! Den här gången gjorde det JÄTTEONT! Matte sa att det var för att jag var så blöt. Jag var skiträdd och gick bakom matte hela tiden. Sen fick den lilla rödhåriga gå in och duscha. Jag hoppade in i bilen och kände mig ganska säker. Men matte ville inte ha ett träsktroll hemma sa hon, så jag åkte också in i duschen. Fast det var det värt. Med några få undantag en bra kväll.

Over and out

Stå på morgonpromenad

Lämna ett svar

Skitpromenad. Ja, det var faktiskt det. Eller… Inte hela men stor del av den. Vi började i min skog. Det var kul som vanligt. Jag får köra kottesök – jag sitter bredvid matte och hon kastar två kottar; en till höger och en till vänster. Sen får jag leta rätt på dem. Det är svårt och jätteroligt! Sen fick jag span…! Det var nåt! Därinnne! ”HALLÅ! FÖRSVARSMAKTSHUND!” ropade jag. ”GE DIG TILLKÄNNA FRIVILLIGT!” He he… Det har jag lärt mig av nästanChefen. Typ. I stället för att fånga fienden satte matte på … snöret. Ameh… Vi har väl aldrig snöre i min skog?! Jahaja. Matte sa att vi inte jobbade. Men jag jobbar faktiskt alltid! Jag droooog fram matte för hon är så långsam. Det var då det blev olidligt. Vi gick inte längre på promenad. Vi s t o d på promenad. Hur kul är det på en skala?

Ja, så stod vi där på ena vägen. Så stod vi där på stora vägen. Sådär höll det på ända tills vi kom till stora, stora fårhagen. Det går inga fårskallar där just nu så vi brukar leka därinne. ”Schyssta’rå?” frågade jag bedjande. Jippi! Vi sprang in och kastade bollen långt långt och massor med gånger. Det är kul när matte kastar boll för hon är så dålig att man aldrig har en aning om var den landar. Man måste verkligen vara med, ska du veta. Sen gjorde vi lite leta med liggmarkeringar. Hon slängde saker och jag skulle hitta dem och inte plocka upp dem som jag brukar, utan lägga mig ner och visa var de var. Det var kul (och ganska länge sen tror jag, för jag kom inte riktigt ihåg).

Så gick vi hemåt. Vi såg en tax på långt håll. ”Heeeej! Måste du också stå på promenad?” frågade jag. Matte blev arg. Vi mötte en flatte. ”Hallå! Hallå! Hallå där, fröken” ropade jag. Matte vände. Hoppsan. Men allvarligt. Om man haft en så – bitvis – trist promenad får man roa sig själv lite. Eller hur?

Over and out

Varför vi står? Ja, fråga matte, men det har att göra med att vi ska gå i samma takt och av nån orsak är det j a g som ska hålla mattes takt?!

Jobbig helg

Lämna ett svar

Har haft valparna här på ön. Bara en natt, men jag är helt slut! Det är jätteroligt när de är här och vi leker massor, men man hinner ju inte sova middag. Och matte är inte klok – hon lärde dem och lät dem klättra upp i t r ä d! Men fatta! Båda valparna högt uppe i ett äppelträd! Nej! Så oansvarig får man bara inte vara, så jag ropade högt till dem ”HÅLL I ER!” och så ropade jag till matte ”ÄR DU INTE KLOK?! DET ÄR JÄTTEHÖGT! DE KAN FAKTISKT RAMLA NER!” Vet inte riktigt vad det var för fel, för ingen verkade lyssna. Jag la mig nere vid granhäcken, muttrade ”Korkade tvåbeningar… Ni ska få se. Det kan faktiskt gå åt skogen.” medan jag tittade till de små. Det verkar som om bara jag är ansvarsfull i den här flocken :-(.

Nu har de åkt hem. Jag sover under bordet. Godnatt.

Over and out

Nej. De ramlade inte ner från trädet. Den här gången. Tack vare att jag höll ett öga på dem.

Min Syrra! Var är min Syrra?

Lämna ett svar

Hej. Min Syrra är inte tillsammans med mig något just nu. Åh, så jag saknar henne! Men igår, då jäklar. Vilken höjdarkväll det blev.

Först kom matte. ”Matte! Matte! Matte!” hann jag säga innan jag kom på att ibland blir det inte så lyckat när jag blir så där tokglad. Jag råkar ut för lite otur. Igår hade jag bara tur, som tur var. Vi hoppade in i mattes bil och åkte till… Syrran!

Jajamensan – Syrran och Storbrorsan var där. Valparna var där. Husse och matte var där. Jag var lycklig! Vi åt middag ihop och jag fick ett jättefint porträtt av lilla valpen.

20140517-103141.jpg
Ett jättefint punkarhundsporträtt
Jag fick lila tuppkam som står rakt upp. Som en riktig punkare! Det är jag glad för.

Sen var det nåt mankemang med Syrrans bil, så vi gick ner i garaget. Du, gissa hur kul man kan ha i ett garage! Först körde vi ”Marsch”, Syrran, matte och jag. Jag sprang så fort jag orkade mellan dem, och sen satte jag mig sådär klistrad vid nåns ben och tittade dem djupt, djupt i ögonen. Det kallas ”fot”. Sen, plötsligt, var matte borta?! Hur kan små tanter försvinna sådär i ett ögonblick? Syrran skickade iväg mig att leta rätt på henne. Det var lite svårt, för de lämnar inte så många spår efter sig sådär i ett garage med blanka, hala golv. Men jag hittade henne! Hon låg och tryckte bakom en bil. Vi skuttade lite tillsammans, och sen stelnade matte till. Vi stannade upp, tittade runt oss. Vad? Vad?! ”Leta!” sa matte med mystisk röst. ”Aj aj, Kapten” svarade jag och skred till verket. Jag visste ju inte vad jag letade efter, så jag var lugn och metodisk. Gick igenom alla bilar, luktade noga under kläderna på en motorcykel som stod där i full pyamas. Jag nosade här, jag nosade där, och i en hörna hittade jag… En Syrra! Jippie! Sen var jag så trött, så trött så jag gärna ville åka hem.

Idag ska Syrran tillbaka till det där stället hon håller till på. Hon går en kurs för att jag ska få bli patrullhund, den är hela t v å veckor! Tur att jag fick pussa lite på henne sådär i halvtid. Vill du se en bild på hur hon ser ut på sin kurs, förresten?

20140517-103907.jpg
Min fina Syrra i full mundering
Som tur är så är hon lika knäpp som jag och matte som du ser. Jag hoppas att veckan går j ä t t e f o r t så vi kan fortsätta träna som vanligt.

Over and out

Ur spår!

Lämna ett svar

Igår var sista gången på Uppletandekursen. Lottorottos husse hade lagt ett jättefint spår till mig, med grejer i och kul sak på slutet. Jag började spåra direkt. ”Undrar vad jag letar efter” hann jag tänka innan mina ben sprang iväg. Nåja, ”det är bäst att hänga på” sa jag till mig och matte.

Jag luktade här, jag luktade där och matte sa att jag hade virrat bort oss. Hon tog av min fina halsduk och vi gick tillbaka till där vi började. ”Skärp dig nu, Kommissarien” sa matte. Jag samlade ihop mig och mina ben. Sniff, sniff, sniff – här är nåt! Hittade första grejen. Sniff, sniff, sniff – en till! Tyvärr blev jag tvungen att kissa lite när jag hittade apport två och det kom lite på den. Jag hoppas att Lottorottos husse inte blir så ledsen. Sen fortsatte spåret. Det blev lite konstigt… Det luktade ju här… O c h därborta. Han hade ju gått därborta också? Fattade ingenting, men jag sprang glatt vidare. ”Njä” sa matte, ”Nu tror jag bestämt kommissarien är på villovägar”. Jag hade visst kommit in i kompisarnas rutor. (De fick köra sökruta medan jag letade på stort område.) Ja, fast i och för sig var det ju sant – han h a d e faktiskt gått där men det var inte till mig. Vi tog av fina halsduken igen – vad ska det vara bra för?! – och gick tillbaka till där jag hittat apport nummer två. Halsduk på och så letade jag på spåret igen. Tog matte på en lång skogstur, hittade en kompis, kollade på fåglar och letade lite smått. Matte suckade. Vi gick tillbaka… Ja, ni fattar. Då tänkte jag att vi får väl ge oss då, tog upp spåret, hämtade en apport till och visade var leksaken låg. ”Jatack, nu vill jag ha korv också” sa jag till matte. Vi gick tillbaka och då hittade matte en till apport. Hoppsan! Kommissarien hade missat lite.

Sen gick vi lite på planen, matte och jag. Vi gjorde ”Jag kan sitta fast mot ditt ben och se dig djuuuupt in i ögonen medan vi går och springer”. Det kallas ”fot”. Jag fick korv. Så gjorde vi ”jag kan gå förbi andra kompisar – på avstånd – utan att snacka med dem”. Det kallas ”Vi bryr oss inte”. Jag fick korv. Sen fick jag också göra en sökruta, som de andra gjort, även om jag redan kan dem. Lottorottos husse tog min kong och stack iväg hit och dit, upp och ner med den. ”Kom igen! Fortare!” ropade jag. ”Schhhh” sa matte. Det är kul att leta efter gömda grejer!

Sen sa vi tack och hej och så fick jag vila lite i bilen medan matte hängde med tvåbeningarna en stund. Det var bra, för jag blir jättetrött när vi jobbat så här. Efteråt alltså. Det är lätt att jobba och spåra men svårt att sköta sig och låta bli och snacka.

Over and out

Snygga C har fått nytt hus!

Lämna ett svar

Det var söndag och matte packade våra saker. ”Å nej!” tänkte jag. ”Vi ska lämna ön!” Joddå, vi hoppade in i bilen – några av oss mer motvilligt än andra – och så åkte vi. Och åkte. Och åkte… Hm… Vi ska inte hem! Vart ska vi” Vi åkte in på en gård och stannade bakom en annan bil. Jag luktade… Men är det inte…? Jo, det var det! Vi hade åkt till snygga C! Jippi! Jag ä l s k a r snygga C och hennes matte. Och hennes husse, fast han kallar mig för betongnos.

De har köpt nytt hus med jättemycket plats omkring. De hade en hage med två fyrbeningar som man i n t e fick hälsa på och det satt sånt där farligt snöre runt dem. Sånt där som gör skitont om man kommer åt.

Hade vi en heldag eller hade vi en heldag? Snygga C och jag lekte och jagade varandra hela eftermiddagen. Vi gick på promenad och tittade hur mycket plats som var deras och vi käkade lite bulle (nej, jag är inte en bullterrier! Fast kanske en bulldog?) och chillade. Vi badade i ett dike, och när jag kom hem fick jag bada en gång till för att jag luktade så illa sa matte.

Sen sov jag hela vägen hem till vår stad, och sen kom husse hem från det där andra landet. Ja, en bra dag! Hur var din söndag?

Over and out

Spontanapportering – jajamen

2 svar

Imorse hade jag på mig den fina presenten som jag fick av KullaGulla igår, ni minns. Det var en glad och yster promenix med mycket spring och när vi kom hem upptäckte matte att vi saknade vissa ägodelar. En present, till exempel. Matte suckade, men eftersom vi är på ön kom vi överens att kolla lite senare. Problemet borde inte vara att nån annan hittade den utan snarare att VI inte skulle hitta den. Matte glömde att hon bor med en kommissarie :-).

När vi var ute för en stund sen gick vi baklänges (nej, inte bokstavligen, utan vi gick från promenadslutet och… äsch, ni fattar) och döm om mattes förvåning när vi kom i en backe och jag plockade upp presenten. Den låg ju och väntade på att bli upplockad så då gjorde jag det.

Matte kallar det spontanapportering. Jag kallar det jäkligt kompetent kommissarie.

Over and out
(Ps: Nu har jag bara presenten inomhus. Ds

20140510-161438.jpg
Fin present återfunnen

Det kom ett brev

1 svar

Jag har fått mitt första brev! Jag har ju fått en ”maskot” tidigare – den jättefina polishunden som mattes kollega lämnade över – men nu har det kommit ett riktigt brev med frimärke på! Som kom med brevbäraren. Som låg i vår brevlåda på ön!

20140509-233106.jpg
Så här ser mitt brev ut

Det låg två grejer i kuvertet, en till mig och en till matte. Och så fick jag ett jättefint, långt brev med… tja, det är ju lite privat, vad det står i brev. Men jag är mycket glad och stolt. Tack, KullaGulla, vi ses i sommar!

Over and out

Kappkörning nu igen

Lämna ett svar

Ja hörrni – hur kommer man ikapp när ens skribent inte producerat nåt på nästan en månad?!

K: Nu, matte, får du faktiskt ta tag i det här! Det är jättelänge sen valparna åkte hem!

M: Ja, kära nån! Jag ska se om jag får koll på alla dina historier och så lägger jag in dem så där fuskigt, när jag skriver ett datum på dem som var för flera veckor sen. Efteråt kan inte en själ se att vi fubbade. Ok?

K: OK! Nu kör vi! Har du nån korv du kan bjussa på förresten?