Författararkiv: Kommissarien

Dan före dan före dopparedan

Det blir lite si och så med skrivandet just nu – jag håller på med julförberedelserna och det tar tid. Från husse och matte alltså.

Igår var vi och tittade på när en massa rottisar gjorde MH-test. Fast egentligen var det först husse och matte och sen bara matte som tittade. Jag fick vänta i bilen, jag. De gjorde nog en massa kul för det lät roligt. Jag väntade i bilen, jag. Sen kom husse och vi stack till skogs. Det var kul; det var en ny skog. Sen väntade vi i bilen, husse och jag. Till sist kom matte. Då åkte vi hem. (Matte skvallrade att egentligen skulle vi tränat med tjänstehundarna, men alla höll på med julförberedelserna så de kunde inte. Vet inte om det blev ett bra byte?)

Hela kvällen sen slog matte in saker i papper och snöre, och jag fick vare sig hjälpa till eller öppna. Vet inte riktigt om jag tycker att det var så kul. Det vill till att det blir bra julklappar till en liten, tålmodig hund som kompensation.

Snart ska vi hämta valparna och sticka till ön. Det blir roligt. Valpar och ön! Valpar och ön! Valpar och..

Over and out

Ja må jag leva!

Idag fyller jag två år! Det kan man inte tro – jag ser ju mycket yngre ut och ändå är jag så klok.
Det går bra att lämna alla födelsedagspresenter till matte.

Over and out

20131220-143558.jpg
Herre på täppan – födelsedagshundens present till dig
Foto och rättigheter: Pilapix

No news is good news

Har inte hänt så mycket på några dar. Matte tappade bort mitt koppel i måndags. Gjorde inte så mycket tyckte jag ;-). Fast hon hittade ett nytt …

Igår var vi i lilla stallet så då hängde jag med den lilla rödhåriga. Det var riktigt kul fast det både var mörkt och duggregnade. När mattarna satt på fyrbeningarna var de kvar på den där stora ridplanen bredvid stallet. Jag kunde stå vid staketet och kolla. Efter ett tag tyckte jag att det såg ut som om de hade lite långsamt, så jag forcerade staketet och gick in till dem. Så får man visst inte göra, så jag fick väl gå tillbaka och ställa mig och titta igen. Gick och bet lite i den lilla rödhåriga. Sen gick vi in i deras hus och lekte.

Idag har vi jobbat hemifrån igen. Då får man åka till Klubben på lunchen. Jag vet att matte fixar lite först, så jag väntade lugnt i bilen. Sen gick vi och letade efter det borttappade kopplet. Jag låtsades inte se det. Matte såg det. ”Bra, matte” sa jag lite buttert. Sen fick jag göra två minisökrutor. Hittade båda patronhylsorna på nolltid. Jag är så bra! Vi avslutade med lite spår. Matte var inte så bra. Jag hittade inte riktigt var hon hade gått. Så fick jag korn på en hare eller nåt. Sen tittade jag om det inte kom några hundar. Det gjorde det inte. Matte sa att jag tramsade. Efter ett tag tog jag väl upp spåret, och då visade det sig att hon, matte alltså, tappat en massa saker på vägen! Jag la mig och markerade en reflex som hon glömt. Då blev hon så glad, så glad. Sen fick vi gå och vara sakletare. Om hon bara berättat att hon slängt ut halva handväskan hade det varit mycket lättare. Nå, nästa gång kanske. Till sist rev jag alla agilityhinder jag kunde. Det var dags att nåt gick fort. Jag gillar fort. Jag är gjord för fort. Matte är långsam.

På kvällen låg jag och slumrade lite i vardagsrummet. Men vad hörde mitt radaröra? Ett välkänt motorljud gled ner mot huset. Det var Syrran! Räddningen! Hon kom och hämtade mig och jag ska få sova över! Hurra! Hej då matte. Ja, ja, ja, ja. Nattinatti och sov gott å puss puss. Kom igen nu Syrran, så drar vi! Jippie…

Over and out

Fler släktingar!

Jäklar, vilken stor släkt jag har! Idag åkte matte och jag till faster och farbror. Där fanns det två kusiner också. Och en typ faster till. Å vad de var bra! Vi hade jättekul, jag fick en blå boll som höll i evigheter och det fanns hela tiden nån som lekte med mig eller som klappade på mig. Precis som jag tycker att det ska vara jämt!

Sen fick jag gå på promenad med stora kusinKillen. Vi hade en spännande tur och jag träffade en tvåbeningtjej. Hon fick klappa på mig. När vi kom tillbaka hem fick jag köttbullar. Sen sa fasterTvå att jag till och med är känd i USA. Ja, jäklar… Jag har en bra och stor släkt. Jag kommer att få massor med julklappar. Tror jag.

Over and out

Patrullhund

Idag packade matte ryggsäcken med massa saker och satte på sig ”varma och oömma kläder”. Det måste betyda nåt? Vi hoppade in i bilen och åkte till… Ja! Det där stället där man träffar alla andra hundar som jobbar! Åh! Det var träning igen!

Först fick jag inspekteras. Jag sniffade igenom en skara människor som bara stod – fast i ärlighetens namn sniffade jag mest igenom marken där det gått ett helt gäng med hundar. Sen lämnade matte över snöret till en ny flicka, ljushåringen. Hon gick med mig en sväng, sen ville hon nog se hur en schäfer ska se ut så hon tittade på mina fina tänder, kollade i mina öron och klämde och kände både här och där. Mmm… Lite mer till höger, tack, sa jag. Så tog hon fram … en kamprulle! Ha ha! Den är ju min sa jag och visade hur smart jag är – och drog ner henne i diket. Två gånger. Sen fick jag rullen för mig själv.

Så fick jag göra lite minisök och det var ju måttligt spännande – det kom två tjejer i tjänst över ängen och det var mer spännande. Men jag gjorde mitt jobb, det gjorde jag. Och sneglade efter ljushåringen och tjejerna. ”Koncentration!” utbrast matte. Ja, ja, sa jag.

Sen var det dags att hitta folk. Vi gick till plåtburksstället och jag visade chefen alla ställen där matte varit inne och sen hittade jag ljushåringen! De hade stoppat in henne i en plåtburk och hon var alldeles tyst. Hon hade min boll! Det var jättekul.

Slutligen gick vi ner på ängen. Där hade ljushåringen lagt ett fint litet spår åt mig. Med en massa godis i. Bra, det var dags för lite snacks tyckte jag. Funderade ett tag på att ta spången över till andra ängen där matte verkade ha lagt ett spår men det var visst inte för mig.

När vi var klara var det dags att fika. För tvåbeningarna alltså. Vi andra skulle sitta fast i varsitt träd?! Först väntade jag sådär som jag gör när Syrran hämtar ena valpen på hans jobb, men sen blev det faktiskt lite trist. Det kom fem andra kompisar som satt fast i varsitt träd och jag försökte ordna en trevlig fikapaus för oss med. Ingen av dem ville snacka med mig. Fast jag försökte och försökte. Det kom lite tvåbeningar med godis och klappar när jag var tyst och tjurade, vad nu det skulle vara bra för, men när jag sjöng julsånger och bjöd upp tittade alla bara åt ett annat håll. Jag har en del att lära dem.

Hoppas vi ska ses snart igen!

Over and out

20131215-002543.jpg
Smaskens sa Kommissarien
Foto och rättigheter: Pilapix

Minisök; pytte-, pyttelitet sök?

Idag jobbade vi hemifrån. Eftersom det är tråååkigt stack vi ner på Klubben tidig eftermiddag för lite lattjo. Och det blev lattjo må ni tro! Matte skulle göra minisök – såna där sökrutor – till mig. Hon läste och läste instruktionen, funderade och … krånglade till det som vanligt. Det var roligt.

Jag spårade upp alla patronhylsorna hon hade gömt och så fick jag leta rätt på mitt spårsele som hon lyckats tappa på vägen. Matte är inte så bra på saker och snören. Ni minns kanske när vi skulle spåra ”inbrottstjuvar” hemma hos Snygga C… :-D. Tur att jag är bra på saker och snören! Bland mycket annat.

Hur som helst fick hon ihop två rutor och sen hade hon lagt ett litet spår som avslutningsbelöning. Så snällt tänkt. Men, som sagt, hon är inte så bra på… Nå, hon hade lagt ett spår, vinklat iväg skarpt höger, men gått tillbaka till ursprungsspåret så tidigt att jag med mitt skarpa nosarbete direkt kände att det var en luring. Jag drog direkt vidare i rät riktning. Matte muttrade. Matte lär sig nog. Synd bara att det roliga tog slut så fort. Pyttesök!

På kvällen åkte vi till Syrran som fick lära Matte hur minisök funkar. Sen lekte vi alla tre och minsta valpen i en massa torra löv. Jag skuttade och hoppade så jag blev alldeles trött! Precis som en bra fredag ska vara.

Godnatt och…

Over and out

Skitgott!

Idag har vi också jobbat hårt, Syrran och jag. Valparna skulle till plugget, tomteluvorna skulle fluffas och spillda smulor skulle ätas upp. Sen hade vi en stund för oss själva innan det var dags igen. Det var tandläkaren med den ene och luciafirande med den andre. Jag övervakade allt från bilen. Det gick bra.

Sen kom matte och hämtade mig. Hon hade på sig kläderna som luktar lattjo och vi stack ner till stora stallet. Chefen hade en hel skottkärra full med godis! Åh mums! Matte blev skitarg! Man fick nog inte ta själv? Jag plockade lite diskret från golvet. Matte blev skitarg. Nähäpp… Jag fattar inte varför jag inte får äta godiset som kommer från fyrbeningarnas bakdelar?! Jag struntade i att vara diskret och gick över till list och attack i stället. Jag ska ha godisarna! Då fick jag vänta i bilen. Hm… På nåt sätt ska jag lista ut hur jag kommer över godisarna. Har du nåt tips?

Over and out