Har varit nere på tisdagsträningen med Syrran. Idag var jag bäst! Även fast en av mina kompisar börjat löpa. [löp… löp… löp… Lö, åh, ursäkta!] Syrran tycker att jag är lite okoncentrerad och det kan hon kanske ha rätt i, men jag tar igen det med elegans.

I helgen lekte vi med valparna. Det är alltid kul. Vi gjorde en patrullstig och de satt på ett jättefarligt ställe.

Hittade små valpfiggar – på ett jättefarligt ställe!

Sen åkte vi och hälsade på en av mina tjejer som jag länge försummat – den lilla rödhåriga. Hon var skitarg. Ja, med rätta. Jag har inte hört av mig på jättelänge. Jag bad verkligen om ursäkt men det gick inte att blidka henne. Jag gav upp och lekte med valparna istället.

Herrarna på täppan

Sen skulle vi på promenad, men inte ens då var hon glad. Hon fick vara hemma och tjura helt enkelt. Jag uppförde mig och fick springa med fyrbeningarna och tanterna som satt på (matte, valparna och jag har egna ben så vi var på marken).

Hästar, tanter och en schäfer

På slutet hittade valparna och jag en mystisk, gåtfull, nästan hemlig stig. Ja, vi lekte det i alla fall. Jag är bra på att leka med valparna tycker de.

Tre pojkar på vandringsstråt

Sen åkte vi hem och blev helt normala igen. Tur va?

Over and out