Författararkiv: Kommissarien

En dag med patrullhundarna

I lördags träffade jag patrullhundarna igen. Äntligen! OS-uppehåll är skittrist tycker jag. Hur som helst träffades vi vid den där fabriken. Syrran hade huvudansvaret och matte var wingman. Allra först stack alla tvåbeningar iväg och preppade. Vet inte riktigt vad de gjorde men jag har listat ut att det är för att det ska bli kul. Sen fick vi komma ut ur bilarna. (Vi var två tjejer och fyra killar.) Alla gick i förväg och vi kom på efterkälken. Jag tror Syrran hörde lite illa, så jag fick ropa till henne ”KOM IGEN NU! ALLA HAR GÅTT! VI ÄR SIST FÖR BÖVELEN!!!” Då vände hon och vi gick åt a n d r a h å l l e t?! Men hallå! ”Vänd! Vänd!” skrek jag. Då gjorde vi det. Jag tänkte hjälpa henne och tog i lite men då vände hon tillbaka igen?! Så där höll hon på. Till sist gav jag upp. DÅ gick vi minsann. Syrror alltså!

Alla lägger litet spår
Alla lägger litet spår

Vi började med att spåra. Men nån hade snott vår vimpel sa Chefen. Och det var så många spår, så många spår så jag blev alldeles yr i mössan. ”Det har varit folk här och rastat hundar nyss” sa Chefen. Jag irrade lite men mitt i skogen hittade jag Chefens plånbok. Han är modig, han! Sen på slutet hittade jag helt rätt och gick rakt på slutapporten. Det var en av Chefens handskar och den ville han såklart ha tillbaka. Efter det fick jag gå och leta rätt på folk som irrat bort sig. De gör gärna det, men som tur är så hittar jag dem alltid. ”Han jobbar så bra och är jätteduktig” säger nästanChefen. Ja, det gör jag, och jag hittar alltid alla. Den här gången var det två borttappingar. Den ena var min matte. Som hon håller på! Så här ser det visst ut där de är när de tappat bort sig.

Figges vyerSå här ser det ut där de tappar bort sig; bakom en pappskiva, ett gäng pallar, lite presenningar och i ett tält. Tänk vad de får se!

Begriper inte varför de ska in på så många konstiga ställen, tvåbeningarna, men de ska vara glada att de har en kommissarie som hittar dem. Så vi åkte därifrån precis lika många som vi åkte dit. Tack vare mig. Tjänstehund… Åh…

Over and out

Presenter!

Matte har shoppat! Snygg va?

20140228-225949.jpg
Jag har fått ett tjänstetecken

20140228-230002.jpg
Med mitt namn på 🙂 Kalles Kallax lixom

Och Brorsan – jag har fått en sån fin boll som du har. Men matte fegar lite och låter mig inte ligga och bita på den :-(. Hon säger att jag inte kallas Demolition Dog för inte. Men jag fick ha den i stallet i går, på ridbanan. Det var jättekul! I sommar, då ska jag också bada med min boll.

Idag har jag varit på kurs med matte. Snart kan hon nog klara det där fint, utan att bli så upprörd. Jag var så duktig. Satt på en stol. Hoppade upp på en pilatesboll och både satt och låg högt där uppe. Sen gjorde vi nåt som heter target – jag puttar på en lapp med nosen. Det var jag bra på. Till sist skulle vi tävla en liten bana. Först fick man prova lite. Då snorde jag in mig i en släptunnel. Fick med mig hela tunneln och gjorde tre volter innan jag kom ut. Hoppla vad det var kul! Sen skulle matte och jag köra banan. Först sprang vi slalom, sen skulle matte åla igenom släptunneln (fast utan släp) och jag skulle hänga på efter. Tjocka matte fick typ med sig hela tunneln. Det var jättekul. Sen fick matte en sked med en Kallaxgodis på som hon skulle ha i munnen, och så skulle vi hoppa över ett hinder och springa tillbaka till start. Utan att tappa godisen. Vi grejade det med bravur! Men en av oss måste träna lite mer. Säger inte mer…
Imorrn är det äntligen patrullhundträning igen! I morgon… Tjänstehund… Åh…!

Over and out

När husse är borta dansar vi på borden

Nu är det matte och jag som hänger lite. Och Syrran. Husse är i det där andra landet. Husse, när får jag komma och se var du är när du inte är här?

Igår hämtade Syrran mig i en annan bil än vanligt. Det var en sån som jag åkte i när jag var med polisen. Jag hoppade in när hon knappt hunnit öppnat bakluckan – tänkte att vi kanske var på utryckning men vi skulle bara hem till valparna. Det var nån som kört in i Syrrans vanliga bil så hon hade en annan medan bilen är hos veterinären. Störtskön hyrbil har hon i alla fall.

Idag har jag hängt med matte. Och varit e n s a m. Flera timmar! Matte hade nog lite dåligt samvete, för vi åkte till Klubben direkt när hon kom hem. Då blev det minirutor och spår. Ganska kul men lite för lätt. Jag behöver en utmaning! (Patrullhunds)Chefen – du måste sluta OSa och köra träning nu snart!

Efter klubben jobbade vi hemma en stund och sen åkte vi till den lilla rödhåriga och fyrbeningarna. Jag var jätteduktig! Den lilla rödhåriga ville inte gå ut (?!) så matte och jag gick själva och gjorde ordning i stallet. Sen gick vi upp och frågade om hon inte hade ändrat sig. Det hade hon inte. Då gick matte för att hämta in fyrbeningarna. Jag får vänta på andra sidan grinden så att jag inte gör mig illa eller nåt. Sen så kom den lilla rödhåriga och hennes matte äntligen ut. Kul! När fyrbeningarna är inom lås och bom får vi hundar komma in i stallet. Men man får inte gå in i fyrbeningarnas små rum. Och så får man inte gå ut på vägen. Vi skötte oss jättebra. Mattarna och fyrbeningarna går alltid till sandplatsen som de går runt på. Jag satte mig på ena långsidan och väntade och kollade på dem. Det ser helt planlöst ut (kommer du ihåg – mattarna s i t t e r på fyrbeningarna?!) men om man tittar noga kan man se ett mönster. Plötsligt såg jag – mattes fyrbening använde inte höger bak som han borde. Jag ropade till matte, men hon fattade nog inte för hon sa ”Tyst på dig! Man får INTE skälla när vi är på ridbanan!”. ”Skyll dig själv då” sa jag. ”Då får han väl gå sådär illa.” Vill hon inte ha hjälp slipper hon. Tills sist såg det ut som hon fick ordning på alla tassarna i alla fall. ”Det var väl på tiden” muttrade jag lite syrligt.

Sen åkte vi till Syrran. Jag ska få sova över :-). Jätteroligt, men det är lite tråkigt att inte matte också är kvar. Jag tycker väldigt mycket om min matte just nu. Och så vill jag att vi alla ska vara tillsammans. Tillsammans… Mmm…

Over and out

Vi har gått över till veckorapportering?!

Det har varit en vecka med husse – en vecka med killhäng. Då är vi på ön och gör… killsaker (ja, lilla rödhårigas matte – min matte kan läsa. Jag har förstått det nu. Så jag säger inte vad vi gör. Bra va?). Vad vi inte gör är bloggar. Vi är liksom analoga.

På fredagen kom vi tillbaka till stan. Jag skulle till tant doktorn igen. Nu har jag fått min tredje allergispruta. Man ska ta dem varannan vecka. Det tar bara 7-12 månader tills det börjar funka. Vi vill inte räkna. Jag var jätteduktig hur som helst (gick bara på bakbenen när de inte flyttade på en liten tax i tid).

På kvällen var det träning. Inomhusträning såklart – det regnade ju ute, he he. Vi kom inte sist den här gången, utan jag var faktiskt i klassrummet när den lilla vita gläfsisen kom. Iddes inte bry mig – vi hade ju både boll och köttbullar. Vi gjorde jättekul grejer! Allra först av alla fick matte och jag visa vad vi tränat på. Matte försöker få mig att snurra (hon är lite puckad, för hon säger ju inte vad jag ska göra – hon bara liksom vispar med handen i luften…) och så ska jag sätta mig snyggt mellan hennes ben. Å så ska jag gå slalom mellan hennes ben med. Nån slags freestyle-början påstår hon. Jag ålar runt lite så blir hon glad. Alla andra vovvar och mattar blev också glada när vi visade, och så gjorde de som vi. Jättekul! Sen gjorde de saker som vi skulle göra. Ganska kul. Sen tog de fram en j ä t t e s t o r boll. Jag menar verkligen j ä t t e s t o r! Pilatesboll gigantus hette den. Jag skulle prova att balansera på den. Matte tramsade och sa att jag skulle sätta upp framtassarna. ”Okej” sa jag. ”Sen då?” Hon verkade inte ha en plan. Husse är mer rejäl. Han sa ”Hopp opp!” Aha! Jag ska upp på den. ”Jajamensan” sa jag och tog ett skutt upp. Så satt jag liksom uppe på bollen. Jättekul! Jag såg ner på alla andra. ”Ooo” susade det i lokalen. Cirkusschäfer, det är jag det. Säg bara tydligt och ordentligt vad jag ska göra. Så hoppade jag ner. Sen skulle jag stå på husse. Först fick jag hoppa upp på en stol och sätta mig. Sen satte jag tassarna på husses axlar och så balanserade vi. ”Wohoo!” ropade jag till de andra. ”Jag är on top of the World liksom!” Sen gjorde jag samma på matte. Man kan liksom hänga på sin familj. Inte hänga med, utan hänga på. Det gjorde jag. Sen hoppade jag upp på bollen igen. Sen smakade jag på bollen. Sen blev bollen jätteliten. Matte suckade och gick och pratade ”försonligt” med en av ledarflickorna. Det kan ha kostat pengar. Kanske. Oftast är det inte bra. På slutet kom en av kursarna inskuttandes i koppel utan tvåbening med. Och den lilla vita gläfsisen hängde på. Vi viftade på svansarna åt varandra. Jag sa ingenting. INGENTING! Fattr’u vilken bedrift? Sen åkte vi hem. Det är kul på kurs. På kvällen var jag trött och ville bara hålla tass.

Hålla tassen

Lite trött och vill bara hålla tass

På lördagen var patrullhundträningen inställd nu igen. Jäkla OS! Matte tog mig på morgonpromenad. Jag morsade på alla vi träffade. ”Tjena, små fjantar!” ropade jag till två små dammtussar. Matte blev irriterad. Så hälsade vi på fåren. Då sa jag inget, för det får man inte. ”Bäää” sa fårskallarna. Jag tittade lite nådigt på dem och viftade på svansen. Sen gick vi förbi en annan liten tuss. ”Får du ingen mat, ha, ha ha?!” ropade jag försmädligt (vad nu det betyder. Kul ord i alla fall.) ”Truten!” väste matte mellan sammanbitna tänder. Sen gick vi till ”nya” skogen vi hittat. Jag balanserade på stenar, hoppade över stockar och uppförde mig jättebra. På hemvägen höll vi på att möta en stor, fin kompis men matte fegade och vek av 90 grader på annan väg. Jag tittade lite åt kompisen men hängde med matte. Tyst och trist var jag. Tills vi kom upp på berget. ”VAD LEKER NI DÅ?” ropade jag. Ganska högt för de var långt borta. ”Ameh… Det var ju så nära att bli rätt” väste matte. Jag var nöjd. Sen åkte vi och shoppade. ”Denna promenad tarvar dyra saker” pustade matte. På kvällen skulle matte till fyrbeningarna. Jag hängde inte med. Husse och jag hade lördagsmys istället. Matte var glad och lortig när hon kom hem. Bra.

Idag är det söndag. Matte var borta nånstans på morgonen och när hon kom hem blev det en jäkla rush. Jag skulle duscha (söndag, jä-la söndag), det skulle dammsugas och torkas golv så jag inte kliar mig så mycket. Det skulle slås in paket och så skulle vi vara snygga. Aha! Stora valpen fyller år i morgon så vi skulle på kalas. Kalas! Jag älskar kalas! Alla var där! Syrran, storbrorsan och valparna såklart. Valpfarfar och hans tjej. (Hon fick klappa min rumpa. Då blev hon glad.) Så kom långa Fillenkillen, Kussesin och deras valpar. Den minsta luktade jättekul. Kussesin luktade liksom likadant. Jag pussade på dem.

Blixtsnabb bebispuss

Blixtsnabb bebispuss

Sen kom Lilla moster och Långa morbrorn. Och lilla mormor! Jag fick ligga på schäslongen och vänta innan jag fick hälsa, för annars skulle jag välta dem sa matte. Jag höll mig. Nästan hela tiden. Jag välte dem bara lite, lite. Å vad det var roligt. Jag vill att vi alltid ska vara tillsammans, allihop. När jag kom hem åt jag upp en pipboll. Nu måste jag sova, för det är en dag i morgon också. (Ja, matte, hur skulle det annars vara?!) Jag tror att jag ska till Syrran imorrn. Kanske. Jag hoppas…

Over and out

 

Jag hade ju hela helgen på mig

I fredags var jag på kurs igen. Vi hade utomhusträning. Vi gick i flock. Jag fick gå först – det måste vara för att jag är kommissarie, va? Matte påstår att det är för att jag tjuter som en stucken gris annars, men det hävdar jag är förtal. (Jag gick faktiskt i mitten en stund. Ja, av misstag, Nej, jag fattade inte att det var så. Men ändå. Tjöt jag? Icke!) Vi gick till en stor äng och gjorde kuliga utomhusaktivitetet; gick balansgång, gjorde sökrutor, hängde som en apa i staket (ja, jag ska förklara nångång) och hade jättekul.

Fredagskurs
Kurskompisar

På lördagsmorgonen hittade matte ett vårtecken. Vintegäck heter de säger hon. (Jag lägger upp dem här under hot och tvång.)

Vårtecken
Matte envisas med sina blommor…

Lite senare på dagen stack vi ner till Klubben. Jag var jätteglad – det brukar alltid bli kul. Så lagom kul blev det. Vi skulle ha passivitetsträning :-(. Nämen fy för … vad det är trist och onödigt! Titta bara på bilden här? En stackars uttråkad schäfer i sina bästa år tvingas ligga still. I kedja! (Man ska kunna sitta så i basen när man är patrullhund. Den dagen den sorgen tänker jag. Så tänker inte matte.) ”Jag är kedjefånge här!” ropade jag. Ingen reagerade. ”HJÄLP MIG!!!” ropade jag till två kompisar som gick förbi med sin matte. Men de bara struntade i mig. ”Förrädare!” skrek jag efter dem då. En hel timme av mitt liv slösades bort. Jag smörade i n t e för matte när vi gick tillbaka till bilen. Pyttsan!

Baslägerträning
Stackars liten kedjefånge

Jag tror att matte förstod att lördagen blev en skitdag, för idag stack vi till den lilla rödhåriga. Först fikade vi. Inne! Vi fick varsitt fint märgben. Sen stack vi till den lilla rödhårigas skog. Det var så roligt! Jag sprang som om jag aldrig skulle få nog. ”Friiiii! Jag är friiii” sjöng jag över nejden. Inga kedjor den här dagen. Jag hittade lite snö och tog mig en glass.

002
Finfin kommissarieglass

Tjejen och jag passade på att fotomodella på en kool sten. Vi var jättesnygga. Matte hann inte med med kameran då. Så här blev hennes version.

Den lilla rödhåriga och Kommissarien
Sekunden innan tittade vi snyggt åt samma håll

Sen när vi kom tillbaka till deras hus hjälpte jag den lilla rödhårigas husse att ta ner ett träd.

Trädgårdsmästare Kallax
Ska bli trädgårdsmästare när jag går i pension

Närbild på garnityret
Passade på att vässa tänderna

När vi kom hem var jag så skitig att jag bums åkte i duschen. Det var ganska rättvist.

Over and out

Se sån stil han har

När vi var i skogen filmade Syrran lite. (Det kan vara så illa att alla inte kan se filmsnuttarna. Det beror på att matte är usel på kod.)

Så här kan det se ut när jag Försöker stanna kvar och Syrran kastar kul saker som jag ska leta efter.

Ibland tar det tid för tvåbeningar att komma igång. Då måste jag ropa ”Men kasta kottjä-eln nån gång då!”

Fint va?

Over and out

Några dar med Syrran

Jag har hängt med Syrran, Storbrorsan och Valparna några dar. Hon kom och hämtade mig i onsdags och det var banne mig inte en dag för tidigt Jag hade fått vara e n s a m nu igen! ”Tja, tja, pussåhej” sa jag till matte och så for vi iväg. På onsdagen hängde jag mest med Storbrorsan. Jag ÄLSKAR honom! Jag var lycklig.

På torsdagen var Syrran ledig. Det var samma rutin som vanligt; upp på morgonen, frulle, iväg med rätt Valp till rätt ställe och sen SKOGEN!

20140214-195324.jpg
Kommissarien i skogen

Vi går alltid långa, långa promenader, Syrran och jag. Vi var uppe på ett berg och lekte kasta pinne. Jag sprang ner för ett brant, brant stup – och höll inte på att komma upp igen! Hjälp! Nere hos mig var några tjejer och några hundar och Syrran ropade upp mig med ”Hit!”. Då m å s t e man komma. Omedelbart bums! Jäklar vad jag jobbade! ”Tjena grabbar, sorry – jobbar” hann jag flämta med viftande svans medan jag påbörjade uppklättringen. Sen var jag som värsta stengeten. Men upp kom jag! Syrran blev jätteglad och sa att jag är en duktigt kille. Ja, det är jag!

På kvällen var det sagostund. Jag och lillValpen kröp i säng och Syrran läste en jättebra och spännande bok. Eller spännande… Ja, det kanske den var. Jag vet inte. Jag somnade?!

20140214-194917.jpg
Lyssnar på godnattsaga

20140214-195020.jpg
Den var jättebra

Ja, så går det till en vanlig onsdag hos Kommissarien.

Over and out

Morgonpromenad

Det började kalasbra. Vi skulle gå ut ur porten när det kom två snygga rottisar utanför som jag aldrig sett förut. ”TJENA!” ropade jag. ”Schhhh” väste matte. Jag fick lite av vad matte brukar kalla Tourettes och blev tvungen att ropa ”TJENA! TJEEEENA! TJEEEEEEEENA!! TJEEEEEEENA!!!” ”Nämen vad bra” sa matte. ”Nu är hela kvarteret vakna.” Jag tror att hon var lite sur eller nåt. Men vet ni vad kul det ekar i en trappuppgång?! Prova själv, vettja!

Efter det här var jag pigg och glad, pigg och glad. Vi kom ner på stora ängen och vad kom väl där? Två harar! De såg inte mig så de kom skuttandes sådär kul. Jag skuttade också och ropade lite ”HEJ HARARNA! HEJ HARARNA! HEJ HARARNA!” men då blev de först alldeles stela och sen vände de. Jag fick inte hoppa med.

Jag kände nog att matte inte var så nöjd, så jag vände mig till henne och sa ”Fiiiiiin matte, duktig matte”. Då blev hon lite gladare. Sen spårade jag igenom våra förorter. Det hade inte hänt speciellt mycket under natten. Det var något skumt i lilla skogen, så där kunde jag i n t e hålla koll på matte. Hon fick faktiskt klara sig själv. Men vi kom aldrig ikapp vad det nu var som var skumt, för matten hängde inte med i tempot utan sinkade mig hela tiden. Ja, ja, hon får skylla sig själv att vi inte tog dem på bar gärning. Eller nåt.

Jag insåg att jag försummat lilla matten så resten av promenaden smörade jag. Nästan hela tiden. Då får man smaka av matsäcken matte alltid har i fickorna. Bra va? Hur var din morgonpromenad?

Over and out

En ganska gråtrist helg

I lördags ställde Chefen in patrullhundträningen. Det är nåt fånigt på tv, OS, som gör att många inte vill gå ut. Å så var det skitväder. Sa Chefen alltså. Jag blev lite ledsen – det är ju det bästa på hela veckan. Husse, matte och jag åkte till en ny skog i stället. Där var det bara slask och is så vi for ner till Klubben. Den kan man lita på. Vi gjorde minirutor, tränade liggmarkering och så fick jag ett litet spår. Ja, det var ju ingen ersättning för patrullhundträningen utan mer som… konstgjord andning. Stackars mig.

Innan var vi vid en affär. Jag tyckte att jag såg en kompis, så jag tjoade högt och ljudligt så de skulle höra mig. Matte skrattade så hon höll på att kissa på sig. Och så tog hon kort på ”kompisen”:

20140209-223506.jpg
Jomen det k u n d e varit min kompis. Faktiskt

Idag har jag spårat i förorten. Det var spännande och svårt! Det är gräs, grus, snö, is och asfalt som jag ska nosa mig igenom. Jag gick som tåget! Asfalt är det svåraste och jag kände att jag var så bra! Drog på av bara farten och kom visst lite fel. Kom på mig efter några hundra meter och nosade upp det rätta spåret igen. Från fel håll. Jag gick direkt på spårslutet och hittade min fina kong. Sen ville jag fortsätta leta rätt på matte. ”Nej, inga bakspår, tack” sa husse. Aha, det var s å hon hade gått! Jamen det var så lätt – min extrasväng var ju bara för att få lite utmaning *host host*. För om man inte får träna med expertvovvarna får man göra det lite svårt själv. Sådetså.

Over and out