Jag hade ju hela helgen på mig

I fredags var jag på kurs igen. Vi hade utomhusträning. Vi gick i flock. Jag fick gå först – det måste vara för att jag är kommissarie, va? Matte påstår att det är för att jag tjuter som en stucken gris annars, men det hävdar jag är förtal. (Jag gick faktiskt i mitten en stund. Ja, av misstag, Nej, jag fattade inte att det var så. Men ändå. Tjöt jag? Icke!) Vi gick till en stor äng och gjorde kuliga utomhusaktivitetet; gick balansgång, gjorde sökrutor, hängde som en apa i staket (ja, jag ska förklara nångång) och hade jättekul.

Fredagskurs
Kurskompisar

På lördagsmorgonen hittade matte ett vårtecken. Vintegäck heter de säger hon. (Jag lägger upp dem här under hot och tvång.)

Vårtecken
Matte envisas med sina blommor…

Lite senare på dagen stack vi ner till Klubben. Jag var jätteglad – det brukar alltid bli kul. Så lagom kul blev det. Vi skulle ha passivitetsträning :-(. Nämen fy för … vad det är trist och onödigt! Titta bara på bilden här? En stackars uttråkad schäfer i sina bästa år tvingas ligga still. I kedja! (Man ska kunna sitta så i basen när man är patrullhund. Den dagen den sorgen tänker jag. Så tänker inte matte.) ”Jag är kedjefånge här!” ropade jag. Ingen reagerade. ”HJÄLP MIG!!!” ropade jag till två kompisar som gick förbi med sin matte. Men de bara struntade i mig. ”Förrädare!” skrek jag efter dem då. En hel timme av mitt liv slösades bort. Jag smörade i n t e för matte när vi gick tillbaka till bilen. Pyttsan!

Baslägerträning
Stackars liten kedjefånge

Jag tror att matte förstod att lördagen blev en skitdag, för idag stack vi till den lilla rödhåriga. Först fikade vi. Inne! Vi fick varsitt fint märgben. Sen stack vi till den lilla rödhårigas skog. Det var så roligt! Jag sprang som om jag aldrig skulle få nog. ”Friiiii! Jag är friiii” sjöng jag över nejden. Inga kedjor den här dagen. Jag hittade lite snö och tog mig en glass.

002
Finfin kommissarieglass

Tjejen och jag passade på att fotomodella på en kool sten. Vi var jättesnygga. Matte hann inte med med kameran då. Så här blev hennes version.

Den lilla rödhåriga och Kommissarien
Sekunden innan tittade vi snyggt åt samma håll

Sen när vi kom tillbaka till deras hus hjälpte jag den lilla rödhårigas husse att ta ner ett träd.

Trädgårdsmästare Kallax
Ska bli trädgårdsmästare när jag går i pension

Närbild på garnityret
Passade på att vässa tänderna

När vi kom hem var jag så skitig att jag bums åkte i duschen. Det var ganska rättvist.

Over and out

2 reaktion på “Jag hade ju hela helgen på mig

  1. lollopersson

    Ah, nu förstår jag varför jag också fick gå först på kursen, det är ju för att min brorsa är Kommissarie. Skrik och tjut och sådant där är rent förtal håller med dig helt. Tänk om vi fick öva på att busa istället, det är vi ju världsbäst på, låta högst, hoppa högst, gå först…..

    Vad tycker du om sådana där fyrfotade djur som hoppar fort över gärdena och in i skogen? De finns i tre olika storlekar tror jag, små med stora öron, mellanstora med mellan öron och sedan de jätte stora bruna med långa ben som min matte är orolig för. Hon säger att då måste hon klättra upp i ett träd och jag ska springa hem. Visst är det kul att spana på dem, prata med dem höööögt, gärna springa efter dem också om man fick?

    Snygga tänder du har förresten!
    Ha det bäst brorsan!

    Svara
    1. Kommissarien Inläggsförfattare

      Jajamensan, det är för att jag är Kommissarie. Om nån är taskig mot dig kan du säga det. ”Passa’re! Min brorsa är Kommissarie!” Då blir de spaka.

      Fyrbeningar är mystiska. Och det är så många regler med fyrbeningar. De där matte sitter på får man inte bry sig om. De där som säger ”bäää” får man inte bry sig om. De små med långa öron är jättekul men de får man inte bry sig om. De mellanstora har vi jättemånga av. De får jag inte bry mig om. Det kan jag inte låta bli. Då ropar matte ”Kallaaaax! Hiiit!” och då måste man vända i luften och komma. Det gör jag. Oftast. Det där jättestora med skitlånga ben är inte så farliga. Hälsa din matte det. Vi har såna i skogen på ön. En morgon råkade jag väcka en sån. Han reste sig och lufsade iväg. Jag lufsade efter. Eller galopperade liksom. Matte ropade ”Kallaaaax! Hiiit!” men lät lite konstig. Spänd och pipig liksom. Jag skyndade mig till henne och frågade om hon ville ha en halstablett. ”Du är världens bästa hund!” sa hon och överöste mig med klappar och kramar. ”Ja. Och…?” sa jag lite frågande. Har inte fattat riktigt vad det handlade om, men det kan hänga ihop med att din matte vill klättra upp i ett träd när ni träffar de däringa. Konstigt, eller hur?

      Ha det jättekul med fyrhulingar och islek. Jag åker bara folka är avis!

      Svara

Kommentera