1 december. Äntligen!

Äntligen kom dagen då man får börja käka upp den där kalendern matte släpat runt på. Men man måste vänta till kvällen av nån konstig orsak.

Kan jag öppna nu? Snälla!

Kan jag öppna nu? Snälla!

Medan jag väntade och väntade passade jag på att ta ett fotbad. Fast jag inte fick sa matte. Bättrade inte på mina chanser att få öppna godiskalendern tidigare kanske…
Smygbadade lite

Smygbadade lite

(Ja, du ser rätt. Vi är på ön för matte är varm och har bank i skallen och då måste hon ligga i soffan jättemycket. Skittrist.)
Matte hittade ett foto som säker är från stenåldern, det är typ 20 år gammalt. Det visade sig att det bott en annan schäfer i familjen?! En underbar och tjurig dam sa matte. Så här såg Syrran och hon ut.
Det fanns visst en innan mig?!

Det fanns visst en innan mig?!

Ganska snygg måste jag säga. Mycket lik mig dessutom. Konstigt?!

Hur som helst. Så småningom blev klockan 7 i alla fall. Vi tittade på nåt fånigt program och så öppnade de kalenderluckor på tvn. Då fick jag också öppna. Matte filmade. Matte kan inte filma. Matte har missat mitt vackra huvud, men… ja så här såg det ut när jag öppnade lucka 1 i min adventskalender.
Lucköppning 1 dec 2015
Jag måste förklara för matte att jag är en hund. Snart. Sen. Först ska jag äta upp allt godiset. Det är underbart och luktar pyton, precis som riktigt bra hundgodis ska vara.

Over and out

Kommentera