Denna vecka, ett liv

Vi har haft en jobbvecka, matte och jag. Det har varit ganska långtråkigt och då och då har jag fått vakta skitlägenheten själv. Nåja, det är såna veckor ibland. Det bästa är att matte får lite dåligt samvete och då brukar vi hitta på nåt extra skoj. Det är rätt åt mig. Ibland får jag leta saker. Det är jag bra på. Nu har jag listat ut att matte är oplitlig och inte alls lägger sakerna på marken bara.

Här nånstans?

Här nånstans?

De kan lika gärna hänga i ett träd eller nåt, så den lätta går jag inte på längre.

Häromdagen åkte vi till snygga C. Har inte varit där sen i somras så det var jättekul! Snygga C blev också jätteglad och vi schäferlekte hela dagen. Matte körde fyrhjulingen långt långt bort så jag sprang och hämtade henne. Sen sprang jag före så hon skulle hitta tillbaka till gården. Men jag hoppade inte upp och åkte med, som min Brorsa brukar göra med sin matte. Min matte kör nog inte så bra än tänkte jag.
Snygga C och jag satte ihop en liten sketch som vi spelade för fåren. Då blev de så glada.

Vi var lunchunderhållningen

Vi var lunchunderhållningen

Sen fick snygga C tokspel och klättrade på mig. Efter en stund blev jag lite sur faktiskt.
Ja, ja, knäppa tik...

Ja, ja, knäppa tik…

Men nu får du ge dig!

Men nu får du ge dig!

Sen kysstes vi och jag for hem.

Idag har vi varit på klubben. Det var aktivitetsdag. Kul tänker ni. Ha ha ha ha! Kul för alla a n d r a vovvar, ja. Vi som har mattar och hussar som hjälper till får sitta och glo i våra bilar. Skittråkigt. Alla hade så kul och jag fick bara vänta. Till sist åkte de hem, alla skithundarna. Då fick jag, mallisarna och boxarflickorna i alla fall gå på promenad och sen fick vi köra uppletande. Jag hittade massor med saker! De andra springer lixom rakt ut och hämtar in, men jag tänker att det ligger kanske saker både här och där så jag letar här och där. Fast de andra verkar hitta mer grejer och snabbare. Ska nog fundera på att göra som de gör. En annan dag.

Nu är vi på ön och det känns bra igen. Fast när vi var ute och nattakissade (ja, jag gjorde, inte matte!) blev det ett litet… missförstånd. Jag skulle vänta på trappen men… Det var faktiskt nåt där borta i hörnet på tomten, det var det. Det krävde omedelbar omsyn, det gjorde det. Förlåt matte. Därtill var jag nödd och tvungen. Men jag blev förvånad när hon bara vände på klacken, gick in och… stängde dörren?! Med mig utanför?! Jag fick verkligen vänta på trappen. Själv. En lång stund innan hon veknade och öppnade. Nästa gång ska jag nog fråga bättre innan jag håller ordning.

Over and out

Kommentera