Ja, så har vi haft en vecka igen. I tisdags var Syrran och jag på patrullhundträningen. Det är ingen mer ly*****träning nu, sen jag blev godkänd, ni vet. Nu patrullhundtränade vi istället. Sen blev det en skittråkig vecka. Syrran fick nåt konstigt där människor andas, så hon kunde inte andas. Och om Syrror inte kan andas kan de inte ens gå. Så jag hängde med husse ute på ön istället. Husse hade också nåt konstigt, så vi kunde bara promenera. Typ. Matte såg vi inte röken av. Var är mattar när man behöver dem undrar jag?!
Först igår behagade hon dyka upp. Å, vad glad jag blev! Jag slaktade en av mina grisar, så glad blev jag. (Du brorsan, har du råkat slakta nån av dina grisar nån gång? Vad gör man sen med dem?) Sen hjälpte jag husse att ta bort en massa löv som ramlat ner från trädet. Ska se om matte lyckas få med filmen på det.
Idag var jag först lite ledsen. Jag brukar ju patrullhundträna på söndagar. Med en Syrra som inte kan andas går inte det. Men matte gjorde ett u-spår till mig. Jag gick så fint så fint och hittade alla apporter och slutgrejen. Sen hoppade vi in i bilen. Vi åkte ingen väg jag kände igen. Vad 17 var vi på väg till? Vet ni var vi stannade? På kuliga rally-stället! Svarta skönhetens matte var där. Lottorottos husse var där. Jag blev så glad att jag hoppade lite på dem båda. Sen kom en massa kompisar. Vi skulle ju ha skogsrally. Hörrni, skogsrally – det är skitkul! Man ska göra sånt som står på såna där konstiga skyltar (sitt, ligg, gå runt och sväng och gå på framtassarna… nej den har jag inte sett. Än. Men ni fattar) och så ska man ut i skogen med, gå balansgång och snurra på stenar och jag vet inte vad.
Vi går banan
Det var j ä t t e m å n g a kompisar med. ”Tjena, tjena, mittbena” ropade jag. Matte suckade. ”Vi bryr oss inte” sa hon. ”Lätt för dig att säga” sa jag och skärpte mig lite. Det var en jättefin liten bulle med också. Å, vad jag ville hälsa på henne! Hon luktade jättegott. Men jag fick inte hälsa så nära. Den här gången. Kanske nästa? Och jag fick inte gå på kärlekspromenad med Svarta skönheten heller. Den här gången. Kanske nästa? Jag fick åka hem till husse. Säg inget, men det var ganska skönt. Jag visade det inte, men jag var skittrött när jag kom hem. Sen åkte vi till Syrran, för jag ska få sova där inatt. Men så kul! Spår, Syrror och lite skogsrally = Söndagar … Åh…!
Over and out
Ps. Minns ni rott-hunden som bet mig? Det har gått ganska bra, men jag har ett par ställen där det blivit liksom sårskorpor.
Ont ont
Nu kliar de s k i t m y c k e t! Vad du än gör – se till att inga rott-tänder fastnar i din nacke eller rygg. Inte skönt, vare sig när de sätter sig där eller sen, när hålen slutar vara hål. Bara ett tips…
Tjena brorsan, ser ju inte skönt ut det där såret, vilken typ alltså.
Du frågade om grisarna, jag har också precis slaktat en liten gris, jag har inte gjort det på jättelänge men när matte, husse, mina tvåfotsbrorsor bara sticker iväg och lämnar mig på ett helt annat ställe så kan man inte göra annat än att slakta sin gris när de kommer tillbaka……jag blev sååååå glad…..så jag visste inte riktigt vad jag gjorde när jag klöste isär minigrisen. Jag har alla mina trasiga saker i en liten hög, trasiga grisar, trasiga bollar, trasig fågel….och ibland så är det jättekul att busa med dem också.
Nu tycker matte att jag har blivit jättejobbig för jag lämnar inte henne en sekund, jag plockar fram allt som är hennes, borstar, skor, kuddar, handdukar….hon säger att jag har blivit som jag var när jag var liten igen….men hon får skylla sig själv att hon drog iväg….nu har jag superkoll på att hon inte försvinner iväg om jag plockar hennes prylar, då hinner hon inte sticka iväg – bra va?
Ha det fint brorsan!