I morse stack jag och matte och patrullerade av skogen här ute på ön. Matte ville att jag skulle spåra kottar och det gjorde jag så gärna. Hon är lite trist för jag ska sitta vid hennes sida och vänta på att hon ska säga ”Leta!” men vad gör man inte för att göra sina tvåbeningar glada? Jag letade här och där, hämtade kottar, letade godis i mossa och jag vet inte vad. Men till sist struntade jag i kotten och jagade lite ekorrar istället. Det var kul! Matte blev sur. Då drog jag iväg och slet upp en sån där gul till henne, sån som hon blir så glad över.

Har ni sett herr Kantarell… I januari?

Är jag inte överraskningarnas hund så säg?

Over and out