Efter att vi hämtat småvalparna åkte vi till Västerås och köpte nån slags grind vi ska ha i mattes bil så att jag kan bräääka mig bättre. Sen hälsade vi på farmor och farfar. Där fick jag skinka direkt vid matbordet. Matte blängde jätteargt men farfar är inte rädd för henne. Då vågade farmor med. Gott!

Sen… sen åkte vi till snygga C. Wow! Först sprang vi som galningar på ängen. Sen frågade Cs husse om han skulle lägga ett spår. Åt mig! ”Säg ja, säg ja, säg ja!”, tänkte jag till matte. Hon sa ja! Jag fick gå in i huset och låtsas att jag inte fattade. Som när tomten ska komma ungefär, ni vet.

Kommissarien och snygga C uppför sig

Så ringde Cs husse. ”Det har varit inbrott i din bil. Jag såg åt vilket håll de sprang – visst har du hund?” sa han. Wow! Övning liksom. Vi sprang ut. Eller… Ja, det är lite synd, för jag har fått en matte som är totalt obegåvad med snören. Innan vi var spårklara hade tjuvarna hunnit till Spanien eller nåt. Fast det var ju bara övning. Snälla Cs husse gav matte massor med tips så nu kommer det nog att funka framöver i alla fall.

Sen hängde vi i huset, jag och snygga C. Det var kalaskul. När klockan var jättesent var vi galet trötta, snygga C blev lite grinig och jag var glad att få ta valparna och åka hem till ön. Men jag kommer gärna tillbaka.

Två själar och en kamptrasa