Gääääsp… Är lite seg idag, efter gårdagens insatser. Det fick bli en slapparsöndag helt enkelt. Matte har visst paus idag, så jag har bara varit på promenader med husse. Jo, i och för sig så la matte ett litet spår åt mig. Jag hatar när hon går ut utan mig, och när jag vet att hon har nåt lurt på gång. Det berättade jag högt och ljudligt vid dörren så att hon skulle vända och hämta mig. Det gjorde hon inte. Då tjuvtittade jag i fönstret istället, så jag såg var i skogen hon gick in. Hi hi hi. Efter en låååång stund var det min tur att gå ut. Vi satte på sele och lina och så stack jag vips iväg! Bråttom bråttom. Husse sa att jag slarvade. Jag sa ”Du kan va!” (Det har jag lärt mig av en kul fyrbening som skriver här: Mullehästens blogg)
Nu tycker jag att matte ska göra ordning middag till mig. Tittar stint på matte, stint på mattunnan (fast min mat ligger i kylen) och så stint på matte igen. Jag tror hon fattar. Hon brukar fatta. Tydlig schäfer – det är jag, det.
Over and out
Haha, listigt att kika genom fönstret när hon la spår, det hade jag också gjort. Fast jag har aldrig testat spårning förstås men min matte säger att hon tror jag skulle vara stjärna på det så nån gång kanske hon får ändan ur vagnen och provar?
Eller hur :-)? Men du – visst har du nos? Då kommer du att älska spår.